Hus med vår histora behöver omvårdnad

Mellan 600 och 700 gamla byggnader finns på länets hembygdsgårdar, som för första gången har undersökts närmare i en omfattande inventering.

Även om många är i hyfsat bra skick föreligger ett omfattande vård- och underhållsbehov i storleksordningen 10 miljoner kronor.

En databas med bilder samt två rapporter har tagits fram, med öronmärkta pengar från Riksantikvarieämbetet som initierat projektet Hus med historia.

– Vi har satsat på att ta fram ett bra argumentationsmaterial. Viktigast nu är hur vi går vidare, säger Sten Rentzhog, ordförande i Heimbygda.

Vid en träff på Jamtli nyligen uppmanade han representanter för bygdegårdarna att göra en årlig syn av byggnaderna för att greppa underhållsbehovet. Utbildningar och gemensamma projekt finns också på agendan framöver.

– Se över taken i första hand och håll undan gräs från bottenstockarna, säger Stig Nilsson i Offerdals hembygdsförening som försöker åtgärda byggnader i sin förening utifrån en skadeinventering.

Uttjänta spåntak som läcker är ett problem i sammanhanget. Byggnader på ett 50-tal av länets cirka 75 hembygdsföreningar har inventerats. Få byggnader står kvar på ursprunglig plats, länets äldsta finns i Bodsjö och är från 1290-talet.

– Det här är hus som beskriver vad som har hänt i Jämtland/Härjedalen och vi kan göra dom till hus med historia, säger Ove Hemmendorff, tidigare antikvarie som jobbat länge med ämnet.

– Det är en fantastisk resurs lokalt och för länet. Både kvinnors och mäns historia ryms i de här miljöerna.

Den kringbyggda gården med timrade hus som ger skydd tillhör de äldsta man känner till. Den ersattes senare av en mer öppen gårdstyp. Äldre hus är ofta byggda av väl valda material.

Men det finns en risk att de som brinner för ämnet känner att de inte hinner med de åtgärder som ändå behövs.

– Se inte det som ett problem. Folk är intresserade av gamla hus på ett helt annat sätt i dag. Reparationer kan göras till en publik aktivitet som stimulerar till något nytt, enligt Ove Hemmendorff.

En uppmaning från honom är att låta de gamla husen få nytt liv, utanför ramen med sommarcaféer och midsommardans.

Möjligen kan det också vara ett sätt för hembygdsföreningarna att få unga att tända till och delta i jobbet, vilket är omvittnat svårt.

Sten Rentzhog ger exempel på gamla hus i Finland som fått faddrar. Ett företag som har intresse av att ta ansvar och bli fadder kan vara ett nytt sätt att bredda intresset.

Ingela Broström som är vice ordförande i Hembygdsförbundet och jobbar på Gävle museum utvecklar ämnet:

– Vi kanske inte ska förvänta oss att tonåringar ska hänga som klasar på våra arrangemang. Intresset brukar komma efter 40-årsåldern, säger Ingela Broström.

Enligt henne saknas inte gårdar med anknytning till storbönder i hembygdsrörelsens samlade bestånd.

– Däremot är det otroligt svårt att hitta spår av barn i bondesamhället. Och glöm inte den tidens obesuttna. Små byggnader är otroligt viktiga att bevara.

– Det är dags att ta fram vardagen och det inte alltför synliga kulturarvet. Men stanna inte vid att berätta - visa processerna. Baka bröd och gör saker som låter, fortsätter Ingela Broström.

– Lyft fram bodar, hyttor och transformatorstationer. Nu är det industrisamhället som är på väg att försvinna och som blir ett intressant komplement framöver.

Vem som blir först i länet med att visa en industrilokal i anslutning till hembygdsgården återstår att se.